Att skapa läsare!

Barns och ungas läsning känns som en fråga som alltid är på agendan. De senaste veckorna har den hamnat i fokus inte minst efter att resultaten från PISA släpptes den 5 december 2023. I PISA-rapporten framgår det att det är en stor del av de svenska eleverna som inte når upp till en fullgod läsförståelse (nivå 2 enligt PISA:s prestationsnivåer). Hela 24 % av eleverna kan inte läsa på ett sätt som gör att de förstår textens huvudbudskap eller innehåll. Samtidigt kan vi se att 10 % av alla svenska elever har en mycket god läsförståelse (nivå 5 eller högre enligt PISA:s prestationsnivåer). Skillnaderna mellan eleverna är med andra ord stora. 

De skillnader som finns blir också tydliga om man jämför pojkars och flickors resultat. Pojkar når klart sämre resultat än flickor på läsförståelsen. Det är också fler pojkar än flickor som inte når upp till nivå 2. Skillnaderna blir också tydliga om man jämför migrationsbakgrund. I Sverige är skillnaderna mellan elever med olika migrationsbakgrund större än i övriga OECD-länder. Spridningen i elevers resultat har med andra ord ökat precis som resultatskillnaden mellan de 25 procent med högst respektive lägst socioekonomisk bakgrund. Likvärdigheten som vi brukar prata om i skolsammanhang lyser med andra ord med sin frånvaro. Det är bekymmersamt. 

Bild av happymeluv

En förklaring till de försämrade resultaten kan säkert tillskrivas coronapandemin. Oavsett vad som lett till denna nedgång i läsförståelse blir det viktigt att framöver fortsätta satsa på elevers läsning. Vi som arbetar på lärarutbildningen behöver ge lärarstudenterna strategier för hur de kan låta eleverna arbeta med olika typer av texter såsom skönlitterära texter, faktatexter och digitala multimodala texter. Vi behöver också bli bättre på att visa hur man som lärare kan arbeta läsfrämjande och väcka barns och ungas läsintresse och läsengagemang. Skolinspektionen som genomförde en kvalitetsgranskning av det läsfrämjande arbetet i grundskolan, med ett särskilt fokus på undervisningen i svenska i årskurs 4-6 kunde se att läsintresse är viktigt för att utveckla läsförmåga. Ett sätt att väcka läsintresse och utveckla elevers läsförmåga är att arbeta tillsammans runt en text, där samtalet om texten hamnar i fokus. Vi på lärarutbildningen behöver också visa blivande lärare hur skolbiblioteket och skolbibliotekarien kan ses som resurser i det läsfrämjande arbetet. 

Lärarna som arbetar på skolorna runt om i vårt avlånga land måste låta arbetet med texter och läsning hamna än mer i fokus. Läsning är en social aktivitet, både genom att läsaren går i dialog med texten men också då läsaren vill få dela med sig av sin läsning till andra. Därför behöver lärare ge plats för den gemensamma läsningen i klassrummen. Att få dela med sig av sin läsning, att få sätta ord på de egna tankarna, att få lyssna på andras tankar och att få gå i dialog med andra kring den lästa texten gör att läsförståelsen både breddas och fördjupas. Det är här vi måste hamna, tänker jag och det oavsett om eleverna ska läsa skönlitteratur, faktatexter eller digitala multimodala texter.

Vi, lärarutbildare, lärare, bibliotekarier, kan alla hjälpas åt att utveckla elevernas läsning och börjar vi redan idag är vi på gång. Tillsammans kan vi göra skillnad.