Dags för ett nytt ämne på schemat - Läsning!

Under flera år har barns och ungas läsning diskuterats. Kanske inte så konstigt då vi kunnat se en tydlig trend. Dagens barn och unga läser mindre sammanhängande text både på fritiden och i skolan jämfört med vad barn och unga gjorde förr. Det kan vi läsa om i exempelvis rapporten Ett läsvänligt hem och i artiklar kopplade till forskningsprojektet Att läsa eller inte läsa: En studie av grundskolans läspraktiker. Exempelvis har den skönlitterära läsningen på mellanstadiet minskat drastiskt, precis som på högstadiet. Nedan finns två figurer hämtade från artikeln skriven av Vinterek m. fl (2020) som tydligt visar denna nedgång. 

Hämtad från artikeln Vinterek, Monika, Winberg, Mikael, Tegmark, Mats, Alatalo, Tarja, Liberg, Caroline. The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School : Trends Between 2007 and 2017, Scandinavian Journal of Educational Research, 2022, Vol. 66, No. 1, 119-133.

Hämtad från artikeln Vinterek, Monika, Winberg, Mikael, Tegmark, Mats, Alatalo, Tarja, Liberg, Caroline. The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School : Trends Between 2007 and 2017, Scandinavian Journal of Educational Research, 2022, Vol. 66, No. 1, 119-133.

Andelen elever som inte läser någonting alls under en skoldag har alltså ökat markant sedan 2007. I årskurs 5/6 var det 44 % av eleverna som inte läste skönlitteratur 2007 men 2017 var det 81 % som inte läste skönlitteratur. Samtidigt minskade andelen elever som läste flera sidor i en skönlitterär bok under en skoldag. Liknande resultat syns i åk 8/9. Det är skrämmande siffror! Man kan ju undra hur det ser ut i dagens skola. Knappast har den sammanhängande läsningen ökat.

Därför är det glädjande att se att regeringen vill investera i barns och ungas läsning genom den lässatsning som presenterades den 15 september 2023. Nu kommer vi förhoppningsvis att få bemannade skolbibliotek och också fler böcker i förskolor och skolor. Till denna satsningen skulle jag dock vilja se ett tillägg. Jag skulle vilja att vi i Sverige också inför ett nytt ämne i våra skolor, ett ämne som får heta Läsning. I detta ämne ska det finnas möjlighet båda att få lära sig läsa olika typer av texter (hur ska jag närma mig exempelvis en faktatext kontra en skönlitterär text eller en digital multimodal text) och tid att läsa längre sammanhängande texter som följs upp genom exempelvis fördjupande samtal. På detta sätt skulle våra barn och unga dagligen få möjlighet till läsning under skoltid och vi vet att ju mer vi läser ju bättre läsare blir vi. Vi vet också att läsningen bidrar till ett vidgat ordförråd och ett stort ordförråd är viktigt för att eleverna kunna möta texterna som finns i dagens läroböcker. 

I figuren nedan kan man se hur många ord ett barn läser under ett år utifrån hur många minuter barnet lägger på läsning varje dag. Vid mer än en timmes läsning om dagen läser barnet 4 733 000 ord. Det kan jämföras med ett barn som läser fem minuter om dagen. Här kommer barnet bara upp i 251 000 ord på ett år. Siffrorna är baserade på fritidsläsningen hos femteklassare. Om vi fick in Läsning på schemat skulle vi ge våra elever möjlighet att möta många ord. Vi skulle hjälpa dem att vidga sitt ordförråd. 

Hämtad från Anderson, R. C.,Wilson, P.T.,& Fielding, L.G. (1988). Growth in reading and how children spend their time outside of school. Reading Research Quarterly, 23, 285-303.

Varför är det då så viktigt med ett nytt ämne som får heta Läsning? Det är viktigt av flera anledningar. Vi vet att barn och unga inte läser på sin fritid. Det finns för mycket som konkurrerar. Vi vet att det inte sker så mycket sammanhängande läsning i skolan. Vi vet att det finns skillnader i läsförmåga baserat på socioekonomisk bakgrund och vi vet att tillgången till litteratur i hemmiljön är väldigt olika för dagens barn och unga. Det hjälper inte längre att påpeka allt detta. Nu måste vi aktivt göra något. Att införa Läsning som ett nytt ämne är en sådan aktivitet. Om vi för in detta ämne på schemat skulle vi hjälpa våra barn och unga att bli goda läsare. Får vi sedan bemannade skolbibliotek och pengar till inköp av litteratur är vi på god väg att vända den negativa lästrend som vi de senaste åren fått läsa om och också kunnat märka av i våra klassrum.