Ungas läsning - ett ständigt aktuellt ämne!

Det är något med barns och ungas läsning som väcker engagemang. Under de senaste veckorna har det varit diskussioner om att läsa eller lyssne-läsa, om vilken litteratur barn och unga ska läsa, om tillgången till läromedel och om skolbibliotek. 

Jag uppskattar alla dessa diskussioner, då de lyfter fram läsningens och litteraturens betydelse. Att få våra barn och unga att läsa är viktigt, och centralt för oss som arbetar i skolans värld.  I läroplanerna är det tydligt framskrivet att eleverna ska få rika möjligheter att läsa. Så här står det i första kapitlet i Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11):

"Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga."

Men hur gör man då för att få barn och unga att läsa? Det finns ingen quick fix men det finns några saker som man kan tänka på. 

1. Utgå från dina elever

Har du elever som är läsovana och tycker det är jobbigt att läsa litteratur behöver du fundera över vilken litteratur som kan väcka engagemang. Att börja här, i texter som exempelvis läsforskaren Brozo kallar entry points text, kan vara en framgångsfaktor. Han har själv haft stort fokus på pojkar och skriver i en artikel publicerad på Lärportalen så här:

"Vi hjälper pojkar till en fungerande litteracitet genom engagerande texter som anknyter till dessa kompetenser och intressen, och genom att komplettera texterna med meningsfulla upplevelser." (2019, s. 7)

Texter som eleverna kan relatera till kan med andra ord vara en bra utgångspunkt.

2. Skapa gemensam läsning

En gemensam läsning är en delad läsning och just möjligheten att få dela sin läsning med andra kan skapa engagemang och intresse. Genom att få lyssna på andra får du nya perspektiv och tolkningar på det som du precis läst. Genom att få berätta om din egen läsning sätter du ord på dina tankar. När vi samtalar om en text skapar vi samtidigt en möjlighet till en breddad och fördjupad förståelse för texten. Vi kan få hjälp att förstå sådant som vi först inte riktigt förstod. 

Hur gör man då för att skapa en gemensam läsning? Jag arbetar gärna med en och samma bok i klassen. Eleverna får under sin läsning reflektera över det lästa genom olika former av loggar eller genom frågeställningar som kan löpa som en röd tråd genom hela boken. Vi delar upp läsningen i lässtopp. Ibland läser jag högt, ibland får eleverna läsa på egen hand. Tillsammans stannar vi upp, samlar ihop handlingen genom gemensamma tankekartor eller anteckningar på tavlan. Vi delar med oss av våra reflektioner och vi går in i texten på olika sätt. Det här är något som jag skrivit om i flera böcker. I böckerna finns också konkreta exempel från olika skönlitterära böcker.

HÄR kan du läsa mer om boken

HÄR kan du läsa mer om boken.

3. Ge tid för läsning

Alla elever läser inte när de är hemma. Därför kan det vara bra att skapa tid för läsning även i undervisningen. Eleverna kan läsa på egen hand eller så kan du läsa för dem. Jag har under många år arbetat med äldre elever och de har uppskattat "frökens" högläsning. Att högläsa skapar gemenskap då man delar en upplevelse.

4. Efterarbeta på olika sätt

Precis som Brozo förde fram i citatet ovan är det viktigt att komplettera läsningen med meningsfulla aktiviteter. Att variera uppgifterna som eleverna ska få göra efter läsningen brukar uppskattas. Ofta får eleverna skriva men de kan också få möjlighet att dramatisera, skapa och agera. I grundskolans läroplan kan man i första kapitlet läsa:

"Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig." (Lgr11)

I detta arbeta kan även eleverna få möjlighet att få vara delaktiga. Hur vill de arbeta med boken? Vilken eller vilka uppgifter vill de göra efter att boken är läst?

5. Lyft in stora frågor

Skönlitteraturen öppnar ofta upp för stora frågor om liv och död, kärlek och hat, gott och ont och dessa stora frågor är sådana som människor i alla tider har funderat över. Det gör att man kan koppla litteraturen till oss här och nu men också göra kopplingar till dåtid och framtid. De stora frågorna går även att förankra i skolans värdegrundsuppdrag och min erfarenhet är att de stora frågorna engagerar barn och unga. 

Referenser

Brozo, W.G. (2010). To be a boy, to be a reader. Newark, DE: International Reading Association. 

Brozo, W.G. (2019). Att lyfta oengagerade och lågpresterande pojkars läsning i Perspektiv på litteraturundervisningen publicerad på Lärportalen. 

Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet