Lässtrategier för äldre läsare

Jag funderar mycket över detta med läsning. Vad är det som gör att vissa har så lätt för att läsa och andra så svårt? Vad kan vi göra för att hjälpa våra elever, eller för den del studenter, att närma sig en text? Kan lässtrategier vara en hjälp även upp i åldrarna? Frågorna har inte några enkla svar. 

Källa: Alexis Brown, Unsplash

Att utveckla sin läsning är inget som görs över en natt. Som så mycket annat kräver det träning och kontinuitet. Ju mer du läser, desto bättre läsare blir du och ju bättre du läser desto lättare går det. Ibland talar man om Matteuseffekten (Stanovich 1986). De barn som har en god läsförmåga läser gärna och mycket medan de barn som inte har en god läsförmåga undviker läsning. Gapet mellan de goda och de mindre goda läsarna ökar. Det är därför viktigt att fånga upp barns läsning vid tidig ålder MEN jag tänker också att det är viktigt att fortsätta arbeta med läsningen långt upp i åldrarna. Så snart man ställs inför en ny sorts text eller en text som har en högre svårighetsgrad än texter som man vanligtvis läser kommer läsningen att ta tid och bli "jobbig". Det blev tydligt för mig när jag arbetade som lärare på gymnasiet och mina elever fick möta allt mer vetenskapliga texter och det är tydligt för mig nu när jag nu arbetar på högskolan och studenterna från dag ett ska kunna läsa akademiska texter. 

När elever och studenter möter nya texter har de ofta svårt att närma sig dem. De har inte utvecklat strategier för hur texterna ska läsas. Jag tänker därför att vi måste arbeta med lässtrategier långt upp i åldrarna. Vi behöver visa hur vi läser texter men också hur eleverna och studenterna kan göra för att närma sig texten och förstå dess innehåll. Här kan lässtrategier vara ett verktyg. 

Det finns mycket skrivet om lässtrategier och i Sverige har framför allt RT eller Reciprocal Teaching, fått stort genomslag, inte minst genom En läsande klass. Det finns dock fler och andra strategier och också andra sätt att arbeta med strategier i klassrummet än de som ofta förs fram inom RT. Är du intresserad av  lässtrategier kan jag rekommendera Astrid Roes bok Läsdidaktik - efter den första läsinlärningen (Gleerups, 2014) och Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning Läsförståelse och undervisning om lässtrategier (2020). 

Nästa vecka får jag möjlighet att tillsammans med en kollega kort föreläsa om lässtrategier kopplat till akademisk text. Vi kommer sedan under hösten att fördjupa innehållet och då som en del i en kurs inom högskolepedagogik vid Högskolan Kristianstad. Det ser jag fram emot!