Läsningen i fokus

Under våren kommer jag att skriva några olika inlägg om läsning. Det här är det första. I detta tar jag mitt avstamp i statistik om läsning och kopplar den till undervisningen i skolan.

Barn och unga läser inte längre lika mycket böcker på sin fritid, sett över tid. Andra aktiviteter konkurrerar med läsningen. Det kan man se i statistik framtagen av Mediebarometern.

Så här ser bokläsningen ut över tid en genomsnittlig dag ut för barn och unga.

Källa: Mediebarometern.

I Svenska förläggareföreningens rapport Läsandets årsringar (2020) lyfts också barns nöjesläsning av böcker och att det skett en minskning över tid (även om en viss uppgång går att se de senaste åren). I rapporten diskuteras även läsförmågan hos svenska elever sett över tid och det finns likheter mellan kurvorna. När nöjesläsningen minskat har läsförmågan sjunkit.

Om nu nöjesläsningen och tiden man lägger på läsning minskar tänker jag att de ungas läsförmåga också påverkas. För att bli en god läsare behöver du läsa och du behöver läsa olika typer av texter. Det räcker dock inte med att läsa. För att bli en god läsare behöver du också kunna sätta ord på din läsning. Du behöver kunna vara kritisk och reflekterande och du behöver veta vilka texter du kan lita på och vilka du kan behöva ställa dig frågande till. Det kräver en hel del av dig som läsare och för många är det förmågor som man behöver hjälp med att erövra. Här tänker jag att vi i skolan har en viktig uppgift. Vi kan hjälpa våra elever erövra språket och läsningen. Vi kan göra det genom att läsa tillsammans, stanna upp och samtala om det lästa och genom att låta eleverna få skriva och skapa kring det lästa. Det är något som jag skrivit om i flera böcker - Mötet med texten, Läsa och samtala om skönlitteratur, Skönlitteratur i värdegrundsarbetet.

När många av oss nu ställs inför nya utmaningar, att undervisa på distans, kan läsundervisningen och den gemensamma läsningen kännas långt borta men jag tror att det kanske blir än viktigare att ge tid för detta. Börja i det lilla, exempelvis genom att läsa en skönlitterär text tillsammans (se förslag på arbetsgång HÄR, punkt 6 - 8 eller läs om hur ett skönlitterärt arbetsområde kan se ut under distansundervisning i boken Digital kompetens i svenskundervisningen).  

För att få till en läsundervisning som engagerar och får eleverna intresserade tror jag att man ska tänka på följande.

1. Låt läsningen vara gemensam och inte enskild

Med detta menar jag att alla eller flera läser en och samma text och under läsningen ges möjlighet att samtala om, skriva om och skapa kring boken. Idag när många får arbeta digitalt och på distans kan man behöva utgå från texter som alla kan nå via nätet. Här kommer några "textbanker": 

• Barnradion 
• Radioföljetongen & Radionovellen
• Litteraturbanken
• Världens bibliotek
• Atlantbib
• Norden i skolan

Sedan kan man också låna böcker att läsa via exempelvis Biblio. I många av skolans digitala läromedel finns också texter i fulltext. En del av läromedlen går att lyssna på via exempelvis Inläsningstjänst. I Inläsningstjänst fick också en mängd lättlästa böcker, både skönlitteratur och fackböcker, att ta del av. De elever som har i behov av lässtöd kan hitta böckerna i Legimus. 

2. Utgå från texter som engagerar eleverna och samtidigt är utmanande

För att hitta texter som knyter an till elevernas erfarenheter behöver man som lärare vara nyfiken på sina elever. Vad är det som de är intresserade av? Låt dem få svara på frågor om sina intressen, erfarenheter och läsning. Det kan vara en bra utgångspunkt när du funderar över litteraturval. Du behöver också själv hålla dig ajour med litteraturen. Läs barn- och ungdomsböcker och ta del av andras boktips.  

3. Låt samtalen kring det lästa utgå från en öppenhet och en nyfikenhet och inte ett rätt eller fel

För att få eleverna engagerade i texten måste de få lyfta och samtala om sådant som de reagerat på under sin läsning. Börja i deras tankar och bygg sedan vidare. Kom inte med några pekpinnar eller "frökens rätta svar". Det kan hämma och få eleverna att försöka hitta det som de tror att fröken vill att de ska hitta.

De tre punkterna ovan är något som jag fick möjlighet att prata om under ett webbinarium om läsning anordnat av Myndigheten för tillgängliga medier i december 2020. Webbinariet finns tillgängligt under några veckor och du kan se det här nedan. Min föreläsning börjar efter ca 30 minuter.