Vi samtalar om det lästa och vår förståelse för texten fördjupas!

Visst är det härligt att få läsa en bok och sedan samtala om den med andra? Det tycker i alla fall jag. I ett samtal får man sätta ord på sina egna tankar. Man får höra andras tolkningar av det lästa och genom det läggs nya perspektiv till de egna. Läsningen vidgas och fördjupas. 

Källa: Bild av Gerd Altmann från Pixabay 

Att det ges möjlighet att läsa och sedan samtala om det lästa är viktigt, inte minst i skolan. Vi vill ju att våra elever, eller som i mitt fall studenter, tillsammans får bearbeta texter. Genom att läsa tillsammans kan eleverna/studenterna klara av texter som är mer komplexa än vad de vanligtvis läser. 

För att textsamtalen ska bli givande gäller det att strukturera dem. Med det inte sagt att jag som lärare ska bestämma exakt vad som ska diskuteras. Jag ska dock ha skapat ramar för hur samtalet ska gå till och jag ska ha gett eleverna/studenterna möjlighet att förbereda sig. I min bok Läsa och samtala om skönlitteratur presenterar jag fyra olika samtalsmodeller som kan vara en utgångspunkt för textsamtalet:

• Aidan Chambers modell för boksamtal
• Hem- och expertgrupper
• Text & Tanke
• Sokratiska samtal

Till dessa fyra modeller ger jag också förslag på hur man kan arbeta inför, under och efter läsningen, allt för att skapa bra förutsättningar för samtalet. De fyra är dock bara exempel. Det finns en mängd andra modeller man kan arbeta med vid gemensam läsning. Två andra är:

• EPA
• SAKTA

EPA tror jag många är bekanta med. Man funderar först på egen hand, för att sedan diskutera i par. Avslutningsvis diskuterar man tillsammans i helklass eller i en grupp.

SAKTA är en modell för att närma sig huvudkaraktären i en text. Den bygger på fem steg, där det första steget är att undersöka karaktärens utseende (Ser ut). Andra steget är att undersöka karaktärens Aktiviteter. Vad är det huvudkaraktären gör i berättelsen? Vilket problem är det som ska lösas? I tredje steget undersöker man Kommunikationen. Vem eller vilka är det huvudkaraktären samtalar med? Vad pratar de om? Fjärde steget är att fördjupa sig i huvudkaraktärens Tankar och känslor. Vad får vi veta om huvudkaraktärens tankar och känslor? Det sista steget är att fördjupa sig i Andras reaktioner på huvudkaraktärens handlande. Hur påverkas andra karaktärer av huvudkaraktärens agerande? Vad gör de andra karaktärerna i berättelsen? Hur känner/tänker de?

Oavsett val av modell har jag upplevt att det är en styrka om eleverna/studenterna inför samtalet får skriva ner sina tankar kring det lästa. Då har eleverna/studenterna ett tankestöd och samtalet flyter ofta på lite bättre. Vad det är eleverna/studenterna ska fokusera på under sin läsning kan man som lärare också styra över. Vid ett tillfälle kan det vara formen som är i fokus och vid ett annat språket. Vid ett tredje tillfälle kan innehållet vara intressant att samtala om och vid ett fjärde den egna läsupplevelsen. Givetvis kan dessa olika aspekter också kombineras på olika sätt. Allt beror på syftet med samtalet men också vilken text det är man utgår ifrån. 

Att samtala om det lästa är också något som jag tänker att vi lärare behöver få göra. Vi behöver få dela med oss av vår egen läsning och höra om andras läsningar. För några år sedan skapade jag en digital bokcirkel på Facebook kallad Den digitala bokcirkeln. I denna cirkel samtalar vi genom inlägg och kommentarer kring inläggen. Vi läser cirka 1 bok i månaden och böckerna vi väljer är sådana som vi tänker kan vara intressanta att arbeta med i klassrummet. Gå gärna med om du också vill få boksamtala med andra.

Sist men inte minst, vilka modeller för boksamtal använder du i ditt klassrum? Det vill jag veta. Dela gärna med dig genom att kommentera detta inlägg!