Hur skapar man engagerade läsare?

Läsforskaren Linda Gambrell diskuterar i artikeln Seven Rules of Engagement (i The Reading Teacher Vol. 65 Issue 3 s. 172–178) läsmotivation och läsengagemang. Utifrån forskning har hon kunnat se att man som lärare kan skapa ökat läsengagemang hos barn och unga genom att utgå från sju olika regler. Jag har i min bok Läsa och samtala om skönlitteratur lyft fram hennes tankar men vill också göra det här. Flera av reglerna kan kännas självklara men de är ändå värda att uppmärksamma. Under varje regel ger jag mina tankar om vad regeln innebär för undervisningen. 




Regel 1: Students Are More Motivated to Read When the Reading Tasks and Activities Are Relevant to Their Lives

Denna första regel betonar vikten av att arbeta med uppgifter som är relevanta för eleverna. De behöver känna att uppgifterna berör dem och intresserar dem. De behöver kunna göra kopplingar till sina egna liv och det samhälle de lever i. 


Regel 2: Students Are More Motivated to Read When They Have Access to a Wide Range of Reading Materials

Här handlar det om att erbjuda sina elever inte bara olika genrer utan också olika typer av medier och modaliteter. Det gäller med andra ord att ge eleverna möjlighet att läsa texter både på nätet och i tryckt format, att varva faktatexter med skönlitterära texter och att också lyfta in tidningar och tidskrifter.


Regel 3: Students Are More Motivated to Read When They Have Ample Opportunities to Engage in Sustained Reading

I den tredje regeln betonas att tid måste ges till läsning i skolan och att tiden måste vara sammanhängande. Får eleverna möjlighet till längre perioder av läsning är det också fler som blir motiverade att läsa.


Regel 4: Students Are More Motivated to Read When They Have Opportunities to Make Choices About What They Read and How They Engage in and Complete Literacy Tasks

I regel fyra betonas att elever blir mer engagerade om de får vara med och påverka vad de läser. Att känna att man kan påverka litteraturvalet kan med andra ord bidra till ett ökat läsengagemang men också till att man går in i efterföljande uppgifter med ett större intresse. Det här tänker jag är viktigt att tänka på när man planerar sin litteraturundervisning och lästema. Hur ges eleverna möjlighet till delaktighet? Då alla elever inte är "läsare" kan det vara viktigt att man som lärare har gjort ett första urval och exempelvis presenterar ett antal titlar som eleverna sedan får välja mellan.


Regel 5: Students Are More Motivated to Read When They Have Opportunities to Socially Interact With Others About the Text They Are Reading

Att ge eleverna tillfälle att interagerar med andra under och efter läsningen har visat sig skapa ett ökat läsengagemang. Här tänker jag att boksamtalen och textsamtalen kan lyftas in. Att få dela med sig av sin läsning, sätt ord på det man läst och samtidigt få höra andras tolkningar gör att den egna läsningen fördjupas. Detta skriver jag om både i Läsa och samtala om skönlitteratur och i Digital kompetens i svenskundervisningen.


Regel 6: Students Are More Motivated to Read When They Have Opportunities to Be Successful With Challenging Texts 

Att ge eleverna texter som är utmanande är viktigt för att skapa läsengagemang MEN samtidigt måste man som lärare också ge eleverna möjlighet att klara av att läsa de utmanande texterna. Det gäller med andra ord att arbeta med stöttning på olika sätt. Här kan högläsning kombinerat med loggskrivande och samtal i smågrupper vara en väg att gå.


Regel 7:  Students Are More Motivated To Read When Classroom Incentives Reflect the Value and Importance of Reading

Att bli bekräftad och få positiv återkoppling från sin lärare kan leda till ett ökat läsengagemang. Att som lärare visa att läsning är viktigt är också centralt. Man behöver vara en läsande förebild och man behöver låta läsningen ta tid och utrymme i den egna undervisningen. 


Vad tänker du om Gambrells sju regler? Dela gärna dina reflektioner genom att kommentera inlägget.


Kommentarer

  1. Intressant och ambitiös blogg.
    Kloka och viktiga regler som ständigt gav mig huvudbry i planeringen av läsningen. Framför allt den 4:e regeln. Jag vurmade för gemensam läsning och efterarbete med diskussion i klass/grupp och det blev svårt att finna lämpliga texter/titlar av flera skäl. Hur många val klarar en lärare/ skola av att erbjuda/sälja in till eleverna? (Man måste självklart själv ha läst.) Vilket utbud finns? Har svensklärarna på skolan någon gemensam policy/tradition? Vilken nivå för en heterogen läsargrupp/klass? Vilka krav kunde man ställa? Detta kompromissande var ansträngande, ibland lyckades man, ibland inte, av utvärderingarna att döma.
    Har jag förstått det rätt att gemensam läsning av romaner/ noveller numera är vanligare än för 15/20 år sedan?
    Den övriga friare läsningen med individuellt val för eleven var krävande för mig på annat sätt. Kändes inte bra, svårt att följa den enskilda elevens läsutveckling.

    Torsten W.
    Pensionerad , men intresserad högstadie- och gymnasielärare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar Torsten! Jag tror att många idag försöker arbeta med gemensam läsning just för att få möjlighet att också arbeta med samtal och olika typer av gemensamt skrivande utifrån det man läst.

      Det är alltid svårt att veta vilken bok man ska välja. Jag tänker att det delvis handlar om att skapa sig en bild av eleverna och börja där de befinner sig (lättare sagt än gjort). Det handlar också om att skapa ett "läsförtroende" (få eleverna att tro på sig själva som läsare) och ibland om att locka eleverna till läsning. Jag har haft möjlighet att under flera år arbeta med grabbar på yrkesgymnasium och får man bara med dem på läståget kan man läsa nästan vad som. Vi har läst både klassiska romaner och nyskrivna ungdomsromaner/romaner.

      Fri läsning är svårt och precis som du säger handlar det om att veta om eleverna utvecklas när de läser på egen hand. Jag har bokfört mina elevers läsning och försökt matcha bok och elev. När eleven läst flera böcker i en serie eller böcker som är på samma nivå har jag försökt hitta en bok som är snäppet svårare men inom samma genre. På det sättet har jag kunnat utmana eleverna. Jag har också försökt ha olika typer av individuella samtal kring läsningen och ibland också boktipsartillfällen, då eleverna fått berätta om sina böcker för varandra. Det gäller då att man själv läst böckerna eleverna berättar om för annars kan det vara svårt att veta om det eleverna säger stämmer.

      /Jenny Edvardsson

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg